Vallört äntligen!

Nu har jag äntligen fått en vallörtsplanta av en vän på Mykorrizha som hade vägarna förbi skogsträdgården i Holma utanför Höör. Den står nu på min odlingslott. Jag har i två år försökt utan resultat att driva upp denna växt från frö. Jag har prövat att stratifiera frön. Nu kan jag bara hoppas att den är så bra på att sprida sig som jag hört att den är.

Svar från Kemikalieinspektionen

Jag skickade en kort och öppen fråga till Kemikalieinspektionen.

Kan det vara farligt att odla i bildäck?

Nedan följer svaret:

Hej!

Det beror på vad som skall odlas, vilka däck det gäller, hur gamla däcken är. Det finns säkert flera faktorer som kan beaktas.

Det som kan vara farligt i däck är komponenter i s.k. HA-oljor (HA = high aromatic) som använts som mjukgöringsmedel i gummiblandningen. Vid slitage kommer gummipartiklar ut i naturen och dessa kan lakas på de farliga komponenterna. Ett gammalt däck har säkert mycket av de farliga komponenterna redan försvunnit, men man kan anta att små mängder farliga ämnen frigörs från däcket om det ligger i kontakt med jord och det regnar på det. Sannolikheten att växterna skall ta upp så mycket att det blir farligt att äta den är mycket liten. Däremot kan jag tänka mig att det skulle vara tillräckligt för att ge en bismak.

Som Du ser har jag inte ett entydigt svar att ge men det kanske räcker?

Med vänlig hälsning

Ulf Rick

Kakaoflis? Varför då?

Kakaoflis är en fullständigt vansinnig produkt. Den enklaste frågan man kan ställa sig är vart kommer Kakoflis ifrån? Det är ju en kontinental produkt, en restprodukt vid framställningen av kakao. Var skall vi skicka en sådan restprodukt över hela jordklotet. Hur mycket olja används inte vid framställningen och framförallt vid frakten? Bara för att kakoproducenterna borde istället användas vid odling i det land där den framställs och där den är naturligt förekommande. Är det sniglarna som du vill komma åt vattna istället med nematoder.

Raised bed allotment February 2008

Odla i bildäck

Från Ryssland har jag fått idén att odla tidiga grödor i bildäck. Dom blir mycket varma tidigt på våren och rabarbern skjuter verkligen i höjden med en kanonfart. Men nu har jag läst att bildäck kan ge ifrån sig bly och ftalater vilket knappast är något som man vill ha på tallriken. Enligt kemikalieinspektionen ( se artikel http://www.skanskan.se/article/20080519/NYHETER/327621183) så finns inte tillräcklig mycket forskning gjort på området. Jag har skickat frågan vidare till kemikalieinspektionen för ett svar. Ytterliggare en fråga är hur mycket av dessa gifter tar växterna upp. Har det damm som bildas vid våra vägar och som letar sig ut på våra åkrar med vatten och luft samma farliga substanser?

Jag fick ett tips av några nya grannar på odlingslotten att kommunen skulle lagt stora högar med gräs och löv vid sidan av Gamla Malmöstadio. Jag blev nyfiken och åkte dit en dag senare. Till min glädje upptäckte jag att här fanns högar med färdig klippt gräs. Löv för täckodling i stora högar. Där växte även nässlor av stor mängd. Efter en stund började tänka ett steg längre. Varför har kommunen lagt detta på deponi just här? Var kommer de här löven ifrån? Varför växer det en kväve älskande växt just här bredvid stadion. Kan det vara så att öl älskande fotbollssupportrar väljer att tömma sin blåsa just här? Angående gräset fick jag mig en tankeställare med en gång. Det var så kortklippt och finfördelat så det kan bara komma inifrån Malmöstadio. Vad använder man egentligen för kemikalier på fotbollsgräs? Snigelmedel? Konstgödning? Skall man hålla sig till strikt ekologisk odling skall man nog undvika att använda sig av dessa grödor vid täckodling om man vill vara helt säker på att inte få en massa gifter i sin mat.

Grönt och fint i väntan på värmen

Så här gröna och fina är mina plantor av chili och kronärtskocka som står på fönsterbrädet i köket hemma i väntan på att placeras ut när värmen kommer.

Första potatisen satt

Igår var en mycket en intensivdag på odlingsfronten. Jag började dagen med att åka ut till min odlingslott och plantera sallad mellan vitlöksraderna. Denna omgång blev det cos sorterna Deer Tounge och Jericho. Jag satte också min första omgång av tidig potatis, Early Puritan. Tyvärr lyckades jag inte få tag i någon svensk lantsort av potatis denna vår så det får bli de sorter som jag fick tag på trädgårdsmässan. Potatisarna har legat på jord i en svart hink under genomskinlig plast i någon vecka och bildat små små ögon och små rottrådar.

Så här såg det ut när jag först satte ner dom i jorden.

Igår var en mycket en intensivdag på odlingsfronten. Jag började dagen med att åka ut till min odlingslott och plantera sallad mellan vitlöksraderna. Denna omgång blev det cos sorterna Deer Tounge och Jericho. Jag satte också min första omgång av tidig potatis, Early Puritan. Tyvärr lyckades jag inte få tag i någon svensk lantsort av potatis denna vår så det får bli de sorter som jag fick tag på trädgårdsmässan. Potatisarna har legat på jord i en svart hink under genomskinligplast i någon vecka och bildat små små ögon och små rottrådar.

Jag placerade sättpotatisen i färdig grävd potatisfåra som jag förberett. Längst ner i potatisfåran har jag lagt löv och halvbrunnen kompost för att inte den underliggande alven skulle torka ut för mycket. Innan jag planterade potatisen tog jag bort löven och mjukade upp alven med en grep sedan lade jag ner potatisarna och la tillbaka löven. Sen la jag på ett mindre lager av jorden för att i ett senare skede kunna lägga på ännu mer allt eftersom potatisen växer. För att ytterliggare snabba på groningen la jag på en svart markduk för att höja värmen lite i potatisfåran. Eftersom jag vill ha ett ordentligt avstånd mellan potatisplantorna upptäckte jag att jag kommer att behöva ytterliggare en rad åt tidiga potatisar eftersom jag vill ha ett ordentligt utrymme mellan knölarna för att de skall växa så bra som bara möjligt.

Jag upptäckte att de första små groddbladen av min pac choi har börjat sticka upp på södersidan av odlingslimpan.

Jordloppor och små sniglar

Bädden med jordgubbsplantor har fullständigt invaderats av jordloppor. Vad sjutton skall man göra? Jag kan bara se på när dessa vidriga små svarta skallbaggar sprider sig till de andra bäddarna. Dom är ju så otroligt många. Dessutom har jag redan sett den första små sniglarna krypa inuti komposthögen. Tidigare hade jag täckt över den med svart plast. Men jag har nu lämnat den exponerad för fåglar och väder och vind. Jag har tänkt att köpa nematoder och vattna på men just nu kan jag inte göra något problemet. Jag kan inte börja plocka i hela komposthögen. Tanken med organisk-biologiskodling är att det skall finnas en balans mellan skadedjur och nyttodjur. Vad göra?

Övervintrande knölfänkål Zefa fino.

Till min stora förvåning har knölfänkålen "Zefa fino" återhämtat sig efter vintern. Inte mindre än tre plantor börjar skjuta små gröna skott. I all litteratur som jag läst på ämnet så hävdas det att Zefa fino är en ettåring. Man syftar kanske på att växten inte utvecklar en ny knöl nästa kommande år? Och att den blommar redan första året. Någon ny knöl räknar jag inte med skall växa upp. Men rent teoretiskt borde detta årets fröskörd vara mer vinterhärdig än de frön som tillkom genom stocklöpning förra året. Men även knölfänkålsdillen har ett värde i sig, om inte annat i sallader eller i en soppa som kryddning.