ruth_stouts_garden-1of2.avi

Ruth Stout som anses vara den som startade täckodling i Usa på 40-talet.

Snigel slakt norskmodell!

Igår natt inleddes det som kan komma att gå till historien som den stora mördarsnigelslakten. Jag började kvällen med att vattna alla bäddar. Sedan samlade jag ihop alla sniglar som jag såg genom att lyfta på täckmaterialet. Det blev sniglar i alla storlekar, men framför allt var det dom absolut största som jag var ute efter. Jag samlade in alla sniglar i en stor vithink det blev några hundra stycken när kvällen led mot sitt slut. Jag bottnade hinken med vanligt vatten. Med jämna mellanrum fick jag röra om i hinken för att stoppa rymmningsförsök. När det börjat skymma så rörde jag ut Nemaslug i en första omgång med åtta liter vatten. Sedan vattnade jag ut det och jag bottnade snigelhinken med nematodvatten. En stank som av fisk steg nu från hinken. Efter detta vattnade jag systematiskt ut nematoderna med en vanlig vattenkanna med stril. Ismael kom förbi och jag fick sallad av honom. Efter en incident förra veckan då jag fick sallad och lök av honom var jag marginelt sugen på att själv äta upp salladen. Det visade sig att fyra mördarsniglar hade krupit in i salladspåsen. Så jag använde mesta del av salladen som lockbete och doppade den i nematodvatten. Kvällen fortsatte i samma blöta anda tills det blev mörkt. Då hällde jag ut alla sniglar delade dom och blandade dom med sallad och lade tillbaka sörjan på bäddarna som lockbete efter norskmodell. Inom några veckor lär jag få se resultatet.

http://no.wikipedia.org/wiki/Torstein_Mo

Vallört äntligen!

Nu har jag äntligen fått en vallörtsplanta av en vän på Mykorrizha som hade vägarna förbi skogsträdgården i Holma utanför Höör. Den står nu på min odlingslott. Jag har i två år försökt utan resultat att driva upp denna växt från frö. Jag har prövat att stratifiera frön. Nu kan jag bara hoppas att den är så bra på att sprida sig som jag hört att den är.

Svar från Kemikalieinspektionen

Jag skickade en kort och öppen fråga till Kemikalieinspektionen.

Kan det vara farligt att odla i bildäck?

Nedan följer svaret:

Hej!

Det beror på vad som skall odlas, vilka däck det gäller, hur gamla däcken är. Det finns säkert flera faktorer som kan beaktas.

Det som kan vara farligt i däck är komponenter i s.k. HA-oljor (HA = high aromatic) som använts som mjukgöringsmedel i gummiblandningen. Vid slitage kommer gummipartiklar ut i naturen och dessa kan lakas på de farliga komponenterna. Ett gammalt däck har säkert mycket av de farliga komponenterna redan försvunnit, men man kan anta att små mängder farliga ämnen frigörs från däcket om det ligger i kontakt med jord och det regnar på det. Sannolikheten att växterna skall ta upp så mycket att det blir farligt att äta den är mycket liten. Däremot kan jag tänka mig att det skulle vara tillräckligt för att ge en bismak.

Som Du ser har jag inte ett entydigt svar att ge men det kanske räcker?

Med vänlig hälsning

Ulf Rick

Kakaoflis? Varför då?

Kakaoflis är en fullständigt vansinnig produkt. Den enklaste frågan man kan ställa sig är vart kommer Kakoflis ifrån? Det är ju en kontinental produkt, en restprodukt vid framställningen av kakao. Var skall vi skicka en sådan restprodukt över hela jordklotet. Hur mycket olja används inte vid framställningen och framförallt vid frakten? Bara för att kakoproducenterna borde istället användas vid odling i det land där den framställs och där den är naturligt förekommande. Är det sniglarna som du vill komma åt vattna istället med nematoder.

Raised bed allotment February 2008

Odla i bildäck

Från Ryssland har jag fått idén att odla tidiga grödor i bildäck. Dom blir mycket varma tidigt på våren och rabarbern skjuter verkligen i höjden med en kanonfart. Men nu har jag läst att bildäck kan ge ifrån sig bly och ftalater vilket knappast är något som man vill ha på tallriken. Enligt kemikalieinspektionen ( se artikel http://www.skanskan.se/article/20080519/NYHETER/327621183) så finns inte tillräcklig mycket forskning gjort på området. Jag har skickat frågan vidare till kemikalieinspektionen för ett svar. Ytterliggare en fråga är hur mycket av dessa gifter tar växterna upp. Har det damm som bildas vid våra vägar och som letar sig ut på våra åkrar med vatten och luft samma farliga substanser?

Jag fick ett tips av några nya grannar på odlingslotten att kommunen skulle lagt stora högar med gräs och löv vid sidan av Gamla Malmöstadio. Jag blev nyfiken och åkte dit en dag senare. Till min glädje upptäckte jag att här fanns högar med färdig klippt gräs. Löv för täckodling i stora högar. Där växte även nässlor av stor mängd. Efter en stund började tänka ett steg längre. Varför har kommunen lagt detta på deponi just här? Var kommer de här löven ifrån? Varför växer det en kväve älskande växt just här bredvid stadion. Kan det vara så att öl älskande fotbollssupportrar väljer att tömma sin blåsa just här? Angående gräset fick jag mig en tankeställare med en gång. Det var så kortklippt och finfördelat så det kan bara komma inifrån Malmöstadio. Vad använder man egentligen för kemikalier på fotbollsgräs? Snigelmedel? Konstgödning? Skall man hålla sig till strikt ekologisk odling skall man nog undvika att använda sig av dessa grödor vid täckodling om man vill vara helt säker på att inte få en massa gifter i sin mat.

Grönt och fint i väntan på värmen

Så här gröna och fina är mina plantor av chili och kronärtskocka som står på fönsterbrädet i köket hemma i väntan på att placeras ut när värmen kommer.

Första potatisen satt

Igår var en mycket en intensivdag på odlingsfronten. Jag började dagen med att åka ut till min odlingslott och plantera sallad mellan vitlöksraderna. Denna omgång blev det cos sorterna Deer Tounge och Jericho. Jag satte också min första omgång av tidig potatis, Early Puritan. Tyvärr lyckades jag inte få tag i någon svensk lantsort av potatis denna vår så det får bli de sorter som jag fick tag på trädgårdsmässan. Potatisarna har legat på jord i en svart hink under genomskinlig plast i någon vecka och bildat små små ögon och små rottrådar.

Så här såg det ut när jag först satte ner dom i jorden.

Igår var en mycket en intensivdag på odlingsfronten. Jag började dagen med att åka ut till min odlingslott och plantera sallad mellan vitlöksraderna. Denna omgång blev det cos sorterna Deer Tounge och Jericho. Jag satte också min första omgång av tidig potatis, Early Puritan. Tyvärr lyckades jag inte få tag i någon svensk lantsort av potatis denna vår så det får bli de sorter som jag fick tag på trädgårdsmässan. Potatisarna har legat på jord i en svart hink under genomskinligplast i någon vecka och bildat små små ögon och små rottrådar.

Jag placerade sättpotatisen i färdig grävd potatisfåra som jag förberett. Längst ner i potatisfåran har jag lagt löv och halvbrunnen kompost för att inte den underliggande alven skulle torka ut för mycket. Innan jag planterade potatisen tog jag bort löven och mjukade upp alven med en grep sedan lade jag ner potatisarna och la tillbaka löven. Sen la jag på ett mindre lager av jorden för att i ett senare skede kunna lägga på ännu mer allt eftersom potatisen växer. För att ytterliggare snabba på groningen la jag på en svart markduk för att höja värmen lite i potatisfåran. Eftersom jag vill ha ett ordentligt avstånd mellan potatisplantorna upptäckte jag att jag kommer att behöva ytterliggare en rad åt tidiga potatisar eftersom jag vill ha ett ordentligt utrymme mellan knölarna för att de skall växa så bra som bara möjligt.

Jag upptäckte att de första små groddbladen av min pac choi har börjat sticka upp på södersidan av odlingslimpan.

Jordloppor och små sniglar

Bädden med jordgubbsplantor har fullständigt invaderats av jordloppor. Vad sjutton skall man göra? Jag kan bara se på när dessa vidriga små svarta skallbaggar sprider sig till de andra bäddarna. Dom är ju så otroligt många. Dessutom har jag redan sett den första små sniglarna krypa inuti komposthögen. Tidigare hade jag täckt över den med svart plast. Men jag har nu lämnat den exponerad för fåglar och väder och vind. Jag har tänkt att köpa nematoder och vattna på men just nu kan jag inte göra något problemet. Jag kan inte börja plocka i hela komposthögen. Tanken med organisk-biologiskodling är att det skall finnas en balans mellan skadedjur och nyttodjur. Vad göra?

Övervintrande knölfänkål Zefa fino.

Till min stora förvåning har knölfänkålen "Zefa fino" återhämtat sig efter vintern. Inte mindre än tre plantor börjar skjuta små gröna skott. I all litteratur som jag läst på ämnet så hävdas det att Zefa fino är en ettåring. Man syftar kanske på att växten inte utvecklar en ny knöl nästa kommande år? Och att den blommar redan första året. Någon ny knöl räknar jag inte med skall växa upp. Men rent teoretiskt borde detta årets fröskörd vara mer vinterhärdig än de frön som tillkom genom stocklöpning förra året. Men även knölfänkålsdillen har ett värde i sig, om inte annat i sallader eller i en soppa som kryddning.

Veggieblogg

http://vegplotting.blogspot.com/ jag har bara kikat in den här som hastigast kolla in vilken snygg odlingsskiss, jag återkommer med min den är helt tokig i jämförelse indelat i 28 fält.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXHw_X5vaHz-SLw8VvEZpV2mcxX_x8sOtvAm7Bo3uKm4VhX_HRLa7ZbkhqKH6HNTe1SczYKE6fcZHBJ2N-I1pT-i4MI-Z2Px-kBDvKfRaZguO_ImptltE3YQUOH-i6fQ26K1zu3mA9tog/s1600/Replotting+the+Plot.jpg

Heritage potato varieties

Engelska ursprungssorter av potatisutsäde. Med mera.

http://www.bbc.co.uk/blogs/gardening/

Kålnät

Det sägs att det här så kallade kålnätet skulle vara på väg att göra inträde på den svenska amatörodlar marknaden men hittills har jag inte hittat det på den svenska marknaden. Om någon har lyckats hitta det någon annanstans så får ni gärna höra av er. Men jag har lyckas hitta det på den engelska marknaden hos Suttons i England. Det är förståeligt att aktörerna vill att vi skall köpa en ny odlingsväv varje år. Men faktum är att den traditionella odlingsväven bromsar mycket av det ljus som växterna behöver.

Här är länken till Suttons i Storbritannien:

http://www.suttons.co.uk//Shop/Gardening+Equipment/Vegetable+Growing/Protecting+your+Vegetables/Enviromesh+556507.htm

Boktips - Vi odlade för husbehov.

Jag hittade denna fantastiska bok på biblioteket som beskriver vår odlade kulturhistoria. Den heter vi Odlade för husbehov och är skriven av Lena Nygårds. Om man beställer fröer från nordgen saknar man ofta historien bakom bevarandesorterna och hur dom odlades och användes.

Boken finns här: http://libris.kb.se/bib/9989664

Varför man gör klokt i att höstgräva en lerjord!

Här en bild från odlingslotterna i Holma, Malmö 18 januari 2011. Detta är inte en bild från min lott bör tilläggas. Just nu ligger många lotter under vatten. Tjälen har gått ur marken och all snö som fallit ovan på lotterna blir till vatten. Växterna står just nu med rötterna i en ordentlig pöl av vatten. Vatten som dröjer sig kvar och tar bort allt syre om rötterna. Min kolonilott som jag grävde grundligt i höstas har allt vatten runnit undan redan nu. Alltså ett gott betyg på att jag har dränerat min odling bra. Förhoppningsvis så betyder också det här att min lott torkar upp tidigare på våren och därmed att jag kan börja odla och plantera ut växter tidigare.

Rea

Skulle bara tipsa om att just nu hittade jag halva priset på täckduk och markduk på Coop forum. Dom rensar ut sitt gamla lager för att ge plats åt vårens leverans. Kort sagt det är värt att göra sina trädgårdsinköp nu på vintern.

Potatis

12 Januari 2011
Under mina tre dagars sjukskrivning har jag haft mycket tid att tänka på 2011 års odlingar. Jag har i år tänkt mig ett rejält potatisland. Dels för att driva upp en ordentlig grönmassa som jag sedan kan kompostera. Mina grannars potatisland såg också väldigt inbjudande ut tidigt på säsongen medans min lott var trist och tom i maj juni månad. Jag vill också som i gamla tider testa att driva upp bondbönor och potatis till gemensam nytta för de båda växterna. Jag besökte i bästa feberyra Malmö stadsbibliotek i måndags och hittade en bok om potatis "Potatis- mycket mer än Bintje" ISBN 91-973755-3-5 av Stefan Olsson. Mycket vackert illustrerad bok och matnyttig. Som odlingsnörd vill jag givetvis få tag på de där exotiska svenska bevarande sorterna av potatis, i ovan nämnda bok finns också beställningsnummer från nordiska gendatabanken angivna vid varje sort. Dessvärre har Nordgen bestämt sig för att inte skicka ut några potatisar detta år till min stora besvikelse. Jag har också sökt med ljus och lykta efter sorter som jag skulle vilja odla till exempel Silla en svensk färskpotatis men utan resultat. De få dominerande svenska aktörerna på potatis utsädes fronten tar inga ekonomiska risker. Här kan Stubbetorp ta åt sig. Man satsar på trygga vanliga sorter. Ekologiskt utsäde lyser också med sin frånvaro. För den våghalsige entreprenören skulle jag istället rekommendera att satsa på inhemska ovanliga sorter i små kvantiteter för hobbyodlare och istället ta ut ett mycket högt kilopris. Och varför inte ekologiskt utsäde? En viktig anledning till att vi hobbyodlare vill ha odla vår egen potatis är att vi vill slippa att äta denna super besprutade gröda från snabbköpsbutiken. Genom att köpa ekologiskt utsäde redan från början känner jag mig också tryggare till att grödan är så motståndskraftig i sig att den klarar av att växa i min trädgård utan besprutning. 

Jag har alltså upptäckt att jag inte kan lita på våra inhemska potatisodlare så vad har jag då gjort? Jag dels har jag försökt att leta efter potatisorter i våra nordiska grannländer, men deras marknader är om möjligt ännu mindre än våra egna så här gick jag bet. Jo, jag har vänt mig utomlands. Utbudet i Holland och Tyskland är överrumplande stort och jag upptäckte väldigt fort att jag kanske tagit mig vatten över huvudet. Men tack vare att jag har haft så mycket dötid har jag gått genom långa listor av utsädespotatis på två sajter. Och tro inte att jag gått och blivit en mästare på tyska. Jag använder mig av google översättningsverktyget, många gången blir det verkligen Crazy Bananas översättningar. Och rena gissningsleken... så här kan det se ut:

"408.815 POTATIS 'Blue Neuseelander "
(Solanum tuberosum)
ZWARTSCHILLIG RAS gourmet. Svart potatis är en okänd grupp i vårt sortiment. Huden är Deep Purple till nästan svart och knölen köttet är lila, vit eller mulnade. Till överraskande effekt av att bibehålla färgen rekommenderar vi inte att skala knölarna måste tvätta före tillagning.
Denna vackra, Deep Purple PÅBÖRJAR är ovala i formen, och är i lila, något witgewolkt. Odla dem på åsar, så att vattnet rinner av, gör de inte gillar våt jord. Belöningen: en bra skörd av potatis blommat!"



Den fria översättningen ovan är gjord av google translate. Grundtexten kommer från http://www.vreeken.nl/ en sida som jag gillar skarpt. Och som jag kommer att ha anledning att återkomma till då den har ett fantastiskt utbud av andra fröer. Bland annat har jag funnit litchi tomat en märklig taggigbuske som jag hittade i Katrientorps parken utanför Malmö.

Utbudet finns under rubriken Eetbare Knollen- jag har inte gått så långt att jag har försökt att beställa från dom än så jag vet inte hur krånligt det är betala för beställningen än. Sajten har en spännande variation på olika potatisar med en vaxartad beläggning. Så kallad salladspotatis. Skall vara sorter för riktiga finsmakare. Potatisar som helst skall avnjutas kalla? Jag har inte riktigt förstått det här än. Men har du svårt att få tag i utsäde till Blå kongo? så finns det att få tag på från Vreeken.

 
Sehr Gute Sorter för Knödeln Jaaa! Nu kort om en bra tysk sajt som jag har stött på. 
Ett stort minus för den här sajten var att när jag väll hade bestämt mig för några coola tyska ECO sorter och skulle gå till kassan så visade det sig att jag som svensk kund endast kunde betala genom att sätta in pengar på ett tyskt bankkonto. Ni som har fört över pengar till ett utländsktkonto någon gång vet att detta kan bli en mycket krånlighistoria där du själv får stå för dyra transfer avgifter. Men för övrigt är jag mycket imponerad av deras stora sortiment: 
https://www.erlesene-kartoffeln.de . Det bör ju tilläggas att köpa potatis från övriga europa har blivit mycket enkelt då vi har gemensamma regler vad gäller växtnäring och inbördes import inom eu. Sen finns det ju inga som helst garantier att just den potatissort som du bestämmer dig från mellan europa faktiskt funkar här i Norra Europa. Jag odlar i zon 1 och det har ju sina fördelar.